Sverige ska minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent till år 2030, jämfört med 2010. För att vi ska lyckas med detta behöver andelen biodrivmedel i bensin och diesel öka och användandet av rena biodrivmedel.

Regeringen vill därför stärka den svenska beredskapen genom att öka den inhemska produktionen av flytande biodrivmedel.
– Nästan 90 procent av det biodrivmedel som användes i Sverige 2020 har sitt ursprung utanför Sverige. I den återuppbyggnad av det civila försvaret som nu inletts är en tryggad försörjning av biodrivmedel central. Vi har en outnyttjad potential i restprodukter från jord- och skogsbruket och fisket, säger Anna-Caren Sätherberg.

Enligt Energimyndigheten använde Sverige under 2020 drygt 20 terawattimmar biodrivmedel.
Den svenska produktionskapaciteten för biodrivmedel 2022 är 7,5 TWh, enligt en undersökning publicerad i Bioenergitidningen nummer 3–2022. För närvarande färdigställs produktionskapacitet motsvarande 3,3 TWh, som når marknaden under 2023.

Därefter kommer, om planerade anläggningar byggs, ytterligare 10 TWh till 2024 och 18 TWh fram till år 2026. Totalt blir detta en produktionskapacitet på 39 TWh 2026. Detta kan jämföras med drivmedelsanvändningen för vägtransporter i Sverige som för något år sedan var 92 TWh. Utöver det tillkommer produktion av biogas på flera terawattimmar.

– Kostnaden för att producera biodrivmedel ligger normalt mellan 5–15 kronor per liter. Biodrivmedel från svensk skogsråvara hamnar i den dyrare delen av intervallet, därför är regeringens utredning viktig, säger Gustav Melin, vd för Svenska Bioenergiföreningen, Svebio.

Utredningen ska starta i augusti 2022. Uppdraget om åtgärder för produktion av biodrivmedel ska redovisas senast 15 februari 2023. Uppdraget om att ta fram förslag till en nationell bioekonomistrategi ska redovisas senast 31 oktober 2023.