Europaparlamentet röstade den 6 juli igenom förordningen för ett sammanlänkat Europa, CEF. Det innebär att EU:s stomnätskorridor förlängs så att även norra Sverige kommer med på kartan över EU:s mest prioriterade infrastruktur vilket kan komma att innebära nya satsningar på järnvägen norr om Örebro och Stockholm både i Bergslagen och i Norrland.

Ett av EU:s mål är att det 2030 ska vara möjligt att köra långa och tunga tåg längs hela den botniska transportkorridoren. Då måste Nya Ostkustbanan, Norrbotniabanan och Godsstråket genom Bergslagen färdigställas.
För Sveriges del innebär EU:s beslut att upp till trettio procent av investeringskostnaderna vid byggandet av järnväg längs Botniska korridoren kan betalas av EU.

Bristerna i järnvägssystemet är idag på sina håll stora. På kuststräckan Umeå–Luleå finns idag ingen järnväg, utan tågen måste ta en lång omväg in i inlandet.
På kustjärnvägen söder om Botniabanan, det vill säga från Västeraspby norr om Kramfors ner till Gävle, finns stora problem. Sträckan är SJ:s tredje viktigaste sträcka och den som har störst trafiktillväxt i hela landet. I nuläget finns inte plats för fler tåg, spåren är fulla. Kvaliteten är så dålig att godstågen måste ha dispens för att trafikera spåren, trots att hamnarna och de största industrierna ligger längs kusten.

Trafikverket har av regeringen fått i uppdrag att upprätta ett förslag till en trafikslagsövergripande nationell plan för utveckling av transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033.
Förslaget ska redovisas senaste den 30 november. Efter remisshantering räknas en ny nationell plan antas under våren 2022. Parallellt har landets regionalt utvecklingsansvariga fått möjlighet att ta fram länsplaner till regional transportinfrastruktur för samma tidsperiod.